Kunden betalar inte- vad gör jag?

Att få betalt i tid är ett stort problem för många företagare. Många strävar efter att göra affärer med storbolagen men det är också dem som har sämst betalningsmoral enligt en undersökning som gjorts av tidningen Företagaren.

Här är en guide som steg för steg visar vilka åtgärder du kan vidta för att få betalt.

1) Fakturan
Sträva efter att alltid fakturera så snart varan eller tjänsten är levererad- de ökar dina chanser att få betalt.
2) Förfallodagen
Håll koll på att betalningen kommer in på förfallodagen. Gör den inte det så vänta inte för länge med att skicka en påminnelse. Genom att vänta med påminnelsen signalerar du att du accepterar att kunden är några dagar sen med betalningen.
3) Betalningspåminnelse
Om betalningen inte har kommit in ett par dagar efter förfallodatumet bör du skicka en betalningspåminnelse. Det finns inga direkta formkrav för hur påminnelsen ska se ut men följande information måste finnas med:
– Uppgift om att fakturan har förfallit; och
– Att betalning inte skett.

3a) Påminnelseavgift
Om ni har avtalat om att du ska få ta ut påminnelseavgift vid försening har du rätt att ta ut 60 kr i ersättning när du skickar en betalningspåminnelse.
3b) Dröjsmålsränta
Du har rätt att debitera dröjsmålsränta från förfallodagen. Dröjsmålsränta beräknas alltid på fakturabeloppet inklusive moms. Däremot får du inte ta ut dröjsmålsränta på faktureringsavgift, påminnelseavgift, inkassoavgift eller på tidigare debiterad dröjsmålsränta som inte har betalats.
Om ni har avtalat om dröjsmålsränta så är det den räntan ni avtalat om som gäller. Har ni inte avtalat om dröjsmålsränta så har du ändå rätt enligt lag att debitera dröjsmålsränta som uppgår till gällande referensränta + 8 % från förfallodagen.

Om motparten är ett företag och ni inte har avtalat om förfallodag så har du rätt att debitera dröjsmålsränta från den dag som infaller 30 dagar efter fakturadatumet, dvs. den dag då du skickade fakturan.

Om kunden istället är konsument får du debitera dröjsmålsränta tidigast 30 dagar efter att du meddelat kunden att om denne inte betalar i tid så kommer dröjsmålsränta att tas ut. Det bästa är att skriva det direkt på fakturan. Om du inte gjort det så går det även att skriva på betalningspåmminelsen men då räknas de 30 dagarna från att du skickat påminnelsen.

Viktigt att veta är att det finns ingenting som säger att du måste skicka en betalningspåminnelse. Du får skicka en obetald faktura direkt till inkasso eller Kronofogden utan påminnelse. Det enda tillfället man måste skicka ut en betalningspåminnelse är vid felparkeringsavgifter.

Det anses dock vara god inkassosed att först skicka en betalningspåminnelse.

4) Inkassokrav

Om kunden trots betalningspåminnelse inte betalar så kan du gå vidare med att skicka ett inkassokrav. Ett inkassokrav är egentligen samma sak som en betalningspåminnelse men med en skarpare ton och högre avgift. När du skickar ett inkassokrav får du ta ut 180 kr i inkassoavgift och dröjsmålsränta på fakturabeloppet. Ett inkassokrav syns inte i något offentligt register men brukar få de flesta kunderna att betala eftersom du informerar kunden att du överväger att lämna över ärendet till Kronofogdemyndigheten om du inte får betalt.

4a) Vad ett inkassokrav ska innehålla

För att räknas som ett inkassokrav måste kravet vara skriftligt och innehålla följande:

• Fordringsägare (dvs. företaget som inte har fått betalt).
• Skulden (hur stor den är, förfallodatum och vad skulden avser).
• Dröjsmålsränta och hur den är beräknad.
• Inkassoavgift.
• Information om att du kommer att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten om kunden inte betalar.
• Tidsfristen (dvs. ett senaste betalningsdatum då skulden ska vara betald tillsammans med information om att du annars kommer att gå vidare på det sätt som du beskrivit). Tidsfristen ska vara minst 8 dagar.
• Information om hur kunden ska betala skulden (exempelvis ditt plusgiro- eller bankgirokonto).

Du kan anlita ett inkassoföretag som driver ärendet åt dig men du kan även skicka inkassokravet själv. Det är oftast billigare att sköta det själv och du får dessutom bättre styrning på ärendet. Fördelen med att låta ett inkassoföretag göra det är att du själv slipper lägga tid på det och att det i vissa fall kan få större effekt på en kund som är ovillig att betala.

5) Betalningsföreläggande

Om kunden trots betalningspåminnelse och inkassokrav ändå inte betalar så är nästa steg att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Att ansöka kostar 300 kr i avgift och du kommer att få en faktura från Kronofogdemyndigheten. I din ansökan kan du dock kräva ersättning för avgiften.

Ett betalningsföreläggande skickas därefter till kunden. Kunden måste då betala skulden omgående eller bestrida kravet inom 10 dagar från det att denne skrivit under det delgivningskvitto som finns med i brevet tillsammans med föreläggandet.

Därefter finns tre möjliga scenarion:

Scenario 1: Kunder betalar

Det här är givetvis det man hoppas ska hända. Ett föreläggande från Kronofogden brukar få de flesta att betala omgående. Betalar kunden sin skuld i det här skedet ska du återkalla kravet hos Kronofogdemyndigheten. Ärendet är då avslutat.

Scenario 2: Kunden varken betalar eller bestrider

Om kunder däremot inte betalar och inte heller bestrider kravet så kommer Kronofogdemyndigheten att meddela ett utslag. Ett utslag kan liknas vid en dom från en domstol och det innebär att skulden är fastställd. Om kunden inte överklagar inom 3 veckor från att utslag meddelas så kommer det att resultera i en betalningsanmärkning.

För ett företag så tar det 5 år att bli av med en betalningsanmärkning.

Efter betalningsanmärkningen kan du även låta kronofogdemyndigheten driva in skulden genom utmätning mot en utmätningsavgift.

Scenario 3: Kunden bestrider kravet

Om kunden istället bestrider kravet inom angiven tid så kan Kronofogdemyndigheten inte fastställa skulden och kommer inte att meddela utslag. Du tvingas då lämna in en stämningsansökan till Tingsrätten för att gå vidare med ärendet.