Vad får kallas REA?
På fredag är det Black Friday och för många butiksägare pågår förberedelserna inför årets största REA-dag för fullt. Men vad får egentligen kallas REA och vad händer om man som företagare tillämpar vilseledande marknadsföring?
När du ska marknadsföra dina produkter är det viktigt att ha koll på de lagkrav som finns i marknadsföringslagen. Syftet med lagen är att motverka att företag tillämpar vilseledande, aggressiv eller annan otillbörlig marknadsföring.
Vad får kallas REA?
För att en butik ska få locka kunder genom att använda uttrycket ”rea” i sin marknadsföring ska vissa förutsättningar vara uppfyllda:
- Försäljningen måste gälla varor och tjänster som finns i affärens ordinarie sortiment.
- Rean måste pågå under en begränsad tid.
- Priserna ska vara väsentligt lägre än affärens normala pris på varorna och tjänsterna.
Ånger- och bytesrätt på REA varor
Det är många företagare som erbjuder öppet köp och/eller bytesrätt. Men det finns ingen lag som ger konsumenten rätt till öppet köp och/eller bytesrätt. Det är alltså frivilligt för dig som butiksägare att välja om du vill erbjuda konsumenter öppet köp och/eller bytesrätt. Däremot så har kunden givetvis alltid rätt att reklamera en vara som är behäftad med fel.
Driver du e-handel så är du dock skyldig att erbjuda konsumenter 14 dagars ångerrätt, vilket du även måste informera kunden om. Ångerrätten gäller även vid REA och kan inte avtalas bort.
Mer information om e-handelsjuridik hittar du i en av mina tidigare artiklar på företagande.se.
Vad händer om företaget inte följer lagen?
Företag som bryter mot lagen kan förbjudas av Marknadsdomstolen att fortsätta med sin marknadsföring. Marknadsdomstolen kan också tvinga företaget att lämna ytterligare information i marknadsföringen, till exempel prisinformation.
Därutöver kan företaget bli skyldigt att betala en marknadsstörningsavgift som är en särskild avgift som tillfaller staten. Avgiftens belopp kan variera mellan 5 000 kronor och 5 000 000 kronor, dock högst 10 % av företagets årsomsättning.
I fall av mindre betydelse kan Konsumentombudsmannen besluta att företagaren ska sluta med sin marknadsföring. Konsumentombudsmannen kan också besluta att företag ska lämna viss kompletterande information i marknadsföringen.
Marknadsdomstolens och Konsumentombudsmannens beslut är ofta kopplade till ett vite.