Är det lagligt att länka?

Låt oss börja från början, nämligen med upphovsrätten. Upphovsrätten bygger på idén att den som skapat ett verk av viss verkshöjd (dvs. med tillräcklig originalitet, individualitet och självständighet) också har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas.

Ensamrätten innefattar dels en ekonomisk rätt, nämligen att trycka eller göra verket tillgängligt för allmänheten mot en ekonomisk ersättning (§ 2). Därutöver innefattar ensamrätten en ideell rätt vilket innebär att den som skapat ett verk har rätt att bli omnämnd som upphovsman och att verket inte används på ett sätt som kränker upphovsmannens goda namn (§ 3). Upphovsmannen har rätt att  kräva ersättning i form av skadestånd om någon bryter mot dennes ensamrätt.

I det här inlägget fokuserar jag på hur upphovsrätten fungerar i den digitala miljön och mer specifikt på frågan: är det lagligt att länka?

Upphovsrättslagen (URL) trädde i kraft 1961 och även om lagen över tid har anpassats till en rad EU-direktiv (bl.a. Infosoc direktivet, det civilrättsliga sanktionsdirektivet och skyddstidsdirektivet) är det uppenbart att formuleringarna som används i lagtexten knappast är anpassade för den digitala värld vi lever i idag.

När vi talar om länkning är det framförallt upphovsmannens rätt att bli namngiven i samband med sitt verk som blir aktuell. Rätten att bli namngiven kan enligt 3 § URL utövas bl.a. när verket görs tillgängligt för allmänheten. Vad betyder då görs tillgängligt för allmänheten?

Om jag skulle lägga upp en klickbar länk till en blogg på min hemsida utan  att tydligt ange bloggaren som upphovsman- har jag då gjort intrång i bloggarens ensamrätt genom att göra bloggen tillgänglig för allmänheten?

Svar nej!

Enligt EU-domstolens avgörande i Svensson-målet (C-466/12) är material som publicerats fritt på internet fritt tillgängligt för samtliga internetanvändare. Därmed anses den klickbara länken inte överföra verket till en ny publik i förhållande till ursprungsöverföringen. I och med att jag inte gör innehållet tillgängligt för allmänheten så aktualiseras inte heller kravet att namnge upphovsmannen.

Det här tycker jag personligen känns full rimligt framförallt med tanke på att den här typen av hypertextlänkar eller referenslänkar tydligt visar att jag skickas vidare till en ny webbsida och därmed också visar vem som är upphovsmannen bakom verket.

Men vad gäller då så kallad integrerad länkning? Med integrerad länkning menar jag länkar där målservern överför bilder, videoklipp eller andra grafiska element som integreras med min egna webbsida på ett sätt som ofta är omöjligt för besökare att upptäcka. Det ser helt enkelt ut som att det länkade materialet är en del av min webbsida. Ställer den typen av länkar andra krav på namngivning av upphovsmannen?

Den här frågan behandlade EU-domstolen i BestWater-målet (C-348/13). Målet handlade om att företaget BestWater hade lagt upp en reklamfilm för sin produkt på youtube. Därefter använde konkurrenter till BestWater samma video genom integrerade länkar till youtube-filmen från sina egna hemsidor. För besökare framstod det som att filmen var en del av hemsidan de besökte. Domstolen förde dock ett liknande resonemang som i det ovannämnda Svensson-målet. Den integrerade länken gjorde inte filmen tillgänglig för en ny publik eftersom att den redan fanns fritt tillgänglig på internet. Eftersom konkurrenterna inte gjorde filmen tillgäng för en ny publik så aktualiseras inte heller i det här fallet kravet att namnge upphovsmannen.

Om länkning till material som redan finns fritt tillgängligt på internet inte omfattas av upphovsmannens ensamrätt enligt 2 § URL eftersom det inte gör materialet tillgängligt för en ny publik så kan inte heller länkning utan att namnge upphovsmannen innebära en kränkning av upphovsmannens ideella rätt enligt 3 § URL.

Om viss användning av ett verk inte anses göra verket tillgängligt för allmänheten enligt 2 § URL skulle sådan användning alltså inte heller kunna innebära en kränkning av upphovsmannens ideella rätt att bli namngiven enligt 3 § URL.

Huruvida webbsidans besökare oriktigt uppfattar, att verket härrör från den webbsidan där länken finns, har ingen betydelse i sammanhanget. Den avgörande frågan är om länkningen innebär att verket överförs till en ”ny publik”.

Det är alltså fritt fram att länka till material som finns fritt tillgängligt på internet. Däremot är det inte tillåtet att länka till material som lagts ut utan tillstånd därför att det ger en publik tillgång till verket som rättighetshavarna inte beaktat eftersom det lagts ut utan tillstånd. En sådan länkare ger alltså en “ny publik” tillgång till verket och det spelar ingen roll att den som utan tillstånd lagt ut verket som länken leder till redan tidigare gjort det tillgängligt för alla internetanvändare. Det är ändå en “ny publik”.

Det här är värt att känna till och tänka på när ni producerar och lägger upp material på internet.

Hör gärna av er med frågor och kommentarer!