Nytt lagförslag ställer krav på villkor enligt kollektivavtal i offentlig upphandling

Den 22 juni presenterade regeringen ett nytt lagförslag för offentlig upphandling. Lagförslaget är regeringens svar på hur 2014 års EU-direktiv på upphandlingsområdet ska införlivas i svensk lag, men förslaget möter hård kritik från Sveriges företagarorganisationer.

”Vi tycker att man ska premiera små företag som ger sina anställda schysta villkor med eller utan avtal. Vi tycker att man ska skapa möjligheter för småföretagarna som betalar skatt i Sverige och skapar fyra av fem jobb runt om i landet. Vi tycker att regeringen borde inse vikten av att stödja småföretagen. Det är inte de som flyttar vinster över hela världen och gömmer pengar i Panama”, skriver företrädare för Småföretagarnas Riksförbund i ett pressmeddelande.

Kritiken rör kravet på att företag som deltar i offentlig upphandling ska erbjuda anställningsvillkor enligt gällande kollektivavtal.

Syftet med den nya EU-lagstiftningen är att effektivisera offentliga upphandlingar i EU samt införa elektroniska procedurer. Något som skulle förenkla deltagande i offentliga upphandlingar för småföretagare. Förslaget till ny svensk lagstiftning riskerar dock snarare att utesluta småföretagare från upphandlingarna.

Enligt regeringen handlar det om att säkerställa att det blir schysst konkurrens för företagen och att det inte ska gå att konkurrera med låga löner. Ett bra syfte men det måste finns mer proportionerliga lösningar för att uppnå detta. Majoriteten av småföretagen i Sverige har inte kollektivavtal av den enkla anledningen att kollektivavtalen inte är anpassade för mindre organisationer med stort behov av flexibilitet. Det betyder dock inte att småföretagen inte erbjuder sina anställda schyssta villkor.

Vad säger lagtexten?

 Nedan är ett urklipp ur den föreslagna svenska lagtextens 17:e kapitel som berör de arbetsrättsliga villkoren.

Särskilda arbetsrättsliga villkor

2 § En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras.

Myndigheten ska också̊ kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

De särskilda arbetsrättsliga villkor som den upphandlande myndigheten får ställa kan avse försäkringar, tjänstepension, annan ledighet än semester eller annat.

3 § Nivåerna på̊ villkoren enligt 2 § ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på̊ motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag.

När en upphandlande myndighet ska ange nivån på̊ villkoren, ska myndigheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på̊ villkoren ska motsvara enligt 2 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Om det saknas förutsättningar för myndigheten att ange nivån för ett villkor enligt 2 § är den inte skyldig att ställa villkoret.

Vad innebär nya LOU för dig som småföretagare?

Varje år upphandlar det offentliga Sverige varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor- det är en enorm marknad.

Hela 60 procent av de små företagen i Sverige saknar kollektivavtal – men de absolut flesta av dessa företag erbjuder schyssta arbetsvillkor för sina anställda. En grundtanke med offentlig upphandling är att göra goda inköp genom att ta tillvara på den konkurrens som finns på marknaden. Det är därför av central betydelse att de offentliga upphandlingarna är öppna för alla seriösa företag – med eller utan kollektivavtal. Skulle den nya lagen träda i kraft så skulle det innebära att du som småföretagare måste erbjuda dina anställda arbetsvillkor enligt gällande kollektivavtal för din bransch för att kunna delta i offentliga upphandlingar. Det finns alltså inget krav på att ansluta sig till kollektivavtalen men villkoren du erbjuder dina anställda måste vara likvärdiga de som erbjuds enligt kollektivavtal. Detta oavsett om kollektivavtalet ställer högre krav än vad tillämplig lag gör.

Hur går lagstiftningsprocessen till?

Det är Sveriges riksdag som beslutar om nya lagar och lagändringar. Nedan är en beskrivning av hur lagstiftningsprocessen går till, hämtad från http://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/lagstiftningsprocessen/.

1. En statlig utredning tillsätts för att utreda frågan. En kommitté eller en person får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för det regeringen vill genomföra.
2. När utredningen är klar skriver utredaren eller kommittén ett betänkande.
3. Betänkandet skickas till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter som får lämna synpunkter, så kallade remissvar. Om många av dem som svarar är negativa kan beslutet bli att inte gå vidare i frågan, eller att försöka hitta andra lösningar än de som utredningen föreslår. Även de som inte har fått remissen skickad till sig har rätt att lämna synpunkter.
4. Regeringen skriver ett utkast till lag, en så kallad lagrådsremiss, och lämnar den till Lagrådet, som granskar att förslaget inte strider mot någon lag.
5. Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen. Om förslaget i stället kommer från en enskild ledamot i riksdagen kallas förslaget för motion.
6. Ett av riksdagens utskott får lämna synpunkter på förslaget (utskottsbetänkande).
7. Riksdagen röstar. Om en majoritet i riksdagen röstar för förslaget utfärdas en ny lag i Svensk författningssamling, SFS.

Det aktuella lagförslaget beträffande offentlig upphandling härstammar som sagt från 2014-års EU direktiv. Ett EU-direktiv måste, till skillnad från en förordning, införlivas i svensk lagstiftning för att börja gälla. Det är den processen som pågår just nu och regeringen har alltså lagt fram en proposition till Riksdagen som Riksdagen sedan ska fatta beslut om.

När träder den nya lagen i kraft?

De nya lagarna förväntas träda i kraft i januari 2017.